I dag ringde min kontaktperson från försäkringskassan. Jag ska nu få åka på ett rehab center i Borlänge, men när det blir vet jag inte. Men hon tyckte det var dax att göra något nu när det gått så långt och att jag inte klarade av att vara på äldreboendet. Det känns skönt att det nu äntligen händer något, jag har min värk i kroppen och den får jag leva med. Men det ska bli skönt att få veta vad det är och varför jag har denna värk. Nu har jag gjort fyra dagar på biblioteket och det känns skönt. Nu är man ju inte helt färdig när man kommer hem men orkar vara social och umgås med folk. Det orkade jag ju inte förut, det var en pina när det kom någon och man skulle sitta och vara trevlig och det enda man önskade var att dom skulle åka någon gång så jag fick vara i fred. Så nu känns det bra. Min kära kusin och hennes son var hit en sväng i kväll på fika. Hon körde in sin dotter så då passade dom på att titta in. Har ringt henne nu två dagar och hon har inte varit hemma eller så skulle hon bort på något. Så det var kul att dom kom min kära lilla kusin. Tjillevippen